Hur gör man?
Jag pratar om när man rycks tillbaka in i det långtråkiga enformiga liv man levt i hela sitt liv, efter att man för en kort period levt sitt drömliv? Där man gör vad man vill, där det är sol och värme och snygga killar hela tiden. Där det inte existerade några pengaproblem och allt var en fest och en gratis shot på stranden med en snygg och well toned kille i en snygg solbränna till sin fina frisyr och knicks-tröja. Just nu känns det omöjligt och otänkbart. Jag vill lämna sverige bakom mig, träffa surf-dudes och skaters och modeller och konstnärer, snowboardåkare och rockbandsmusiker. Jag vill ha min fina lägenhet, mitt ekonomiska oberoende, min sol, min värme, mina nätter, mina stjärnor och månen. Jag vill ha min värld, jag vill omfamna den, och jag vill andas in livet. Jag vill dela den med mina allra närmsta vänner, och jag vill kunna leva i tystnad, i musik och i böcker. Jag vill kunna leva o huvudet, och skriva, jag vill kasta mig i armarna på underbart vackra människor, och vakna på de mest otroliga ställen... Jag vill ha mitt romantiska liv, även fast det betyder att någon då och då kommer fråga mig om jag går på något. Jag vill slänga mig ut ur ett flygplan med endast en fallskärm och marinsoldaten som lovade mig att ge mig modet att göra det. Jag vill träffa folk av alla slag och aldrig tämjas, aldrig tvingas vara medelsvensson - for then i would take my like, unless the dark trick has been played upon me. Jag skulle kunna skriva i en evighet, men skönheten jag försöker förmedla med mina ord skulöe aldrig någonsin kunna avspeglas på ett rättvist sätt... Jag har i vilket fall hinder att överstiga innan detta - så som mitt sista gymnasieschema och skrivningar som tar min tid ifrån mig... Hör gärna av dig om du skulle ha något förslag på hur du kan förgylla detta tillfälliga levnadsvis.
Kommentarer
Trackback
