K☆i

Jag satt på en bänk, och han tittade fortfarande ner när jag höjde blicken en andra och en tredje gång.
Jag satt på en bänk och han gick i min riktning och han vägrade släppa mig med blicken.
Jag låg på golvet, och han såg på mig, och han tittade bort när jag såg tillbaka, och han gick förbi och han talade i telefon.
Jag satt på golvet mot bänken, och jag såg honom stå en liten bit ifrån med luren mot örat och blicken mot mig.
Jag satt på golvet och han såg på mig när han gick förbi och -
Jag bara satt. Jag bara såg. Jag bara tänkte. Jag bara.. satt.
Gjorde jag något, gör jag någonsin något, har jag någonsin gjort, något som visar vad jag tänker eller helt enkelt har jag någonsin gjort det jag tänkt?

Nej jag bara sitter. Jag bara går. Jag bara står. Jag bara stålsätter mig - Och jag bara töms på allt.

Jag är trasig - och han är trasig. Han är förvirrad - och jag är förvirrad - och vi är båda lost in nowhere..

.. Och inget kommer att förändras förrän vi fått reda på om den var på riktigt. Om kyssen, kyssarna, den där kvällen, var på riktigt.

Och jag vill inte bry mig - och jag brydde mig inte
Men där finns något i hans ögon, och hans osäkra sätt att föra sig.