K☆i

Jag lyssnar på musik. Är trött och låter tankarna springa iväg.
Min poäng var i vilket fall att jag inte förstår alla som, speciellt i denna ålder, hoppar in i ett förhållande - och dessutom tror/tycker att det ska hålla i en evighet.
Jag känner i alla fall att man ska ha kul, speciellt nu. Nu när man är ung ska man göra allt och inget och hitta på så mycket skit som möjligt. Det ska hända så mycket att det liknar en katastrofal actionbok eller liknande. Det ska finnas någotatt se tillbaka på. Även fast jag anser att man alltid ska forsätta leva - leva in i döden.
Så länge jag gör något och inte sitter gärningslös, så gör det inget att dö.
Kan dock säga att mitt liv inte ens har kommit igång.
Men det kommer så smått.
Livet ska vara vilt.


Om du ser mig i en stol i en trist, grå och intsängd lokal i detta helvetiska Sverige om 70 - 80 år, och bara stirrar och endast väntar på nästa mål mat
-
Då är det inte jag längre.
Jag har dött.
Jag är borta.
Och jag har fått ett av det värsta straff jag kunnat få.
En mardröm.
Tortyr.
Ålderdom.
Och övergiven av allt jag någonsin trott och stött.